Om att skita med öppen toalettdörr

Publicerad 25.06.2016 kl. 14:17

 

Om jag har möjlighet lämnar jag alltid toalettdörren öppen när jag uträttar mina behov. Av olika anledningar upplever jag nämligen wc-besöket mindre stressigt så.

Jag har inte reflekterat desto mer över den uppfattningen utan har bara tänkt att jag råkar vara en sådan person som tycker det är skönt att avdramatisera behovet av att tömma tarmar och pissblåsan. Och sanningen är faktiskt just den. Men frågan är nu- varför har jag ett behov av att avdramatisera mina wc-besök?

Svaret var för mig inte alldeles uppenbart och jag har funderat på orsaken i några omgångar. Jag har tänkt att den öppna dörren kanske berott på klaustrofobi och/eller kanske tanken att jag väldigt tydligt vill klargöra för min partner att jag inte är mindre åtråvärd trots att min skit inte alltid luktar rosmarin. På sätt och vis är de också en del av orsaken, men igår insåg jag att det fullständiga svaret bottnar i min upplevelse av att leva med Ibs. 

I upplevelsen att inte vilja leva med Ibs. I upplevelsen av att vilja dö av skam på grund av livet med Ibs. 

Jag tycker nämligen att det inte är någon vits att stänga en dörr som ändå inte håller inne frän lukt eller ljudet av skit och gas som ekar mot toalettstolens keramiska skålkanter.

Vad är det för jävla vits att stänga en dörr som ändå inte hjälper mig?

Där finns ändå alltid en fuckingjävla glipa som gör dörrens tjocklek obetydlig och toalettutrymmet är ändå alltid placerat mitt i planeten så att alla inom en hundra meters radie kan höra mitt försöka tömma att mina tarmar. Alla toalettutrymmen är ändå täckta med kakel från golv till tak och några jäkla fågeltrudelutter har aldig lurat någon.

Toaletter är så jävligt värdelösa! Fyfan vad jag hatar toaletter!

Vad är det för vits att ens försöka tömma mina expolderande tarmar när det enda jag kan tänka på är att ingen får höra mig i en toalett som ljudet av rivande toalettpapper hörs på ett kilometers avstånd!? Vad är det för vits att ens försöka!? Det slutar ändå alltid med att det inte går att tömma Ibstarmar ljudlöst (och den där jävla dörren som bara döljer ljud som inte hörs) och att jag sitter där med en panikartad smärta och en så avgrundsdjup skam att jag bara vill dö.

Vad är det alltså för vits att stänga dörren?

Det finns ingen annan vits än att för personer som skulle bli obekväma med att se mig sitta på en toalettsits så kan dörren skyla den synen. Det enda dörren hjälper mig med är att dölja åsynen av min förnedring. 

Så jag sitter med dörren öppen för de personer jag vet klarar av att se och förstå min förnedring och vet ni vad: öppna dörrar hjälper. För har jag möjlighet att fnissa över icke-önskade toalettfanfarer så gör jag tusen gånger hellre det än stänger in mig och min skam. Öppen toalettdörr är delad skam. Öppen toalettdörr är inte ens längre skam. Öppen toalettdörr är bara en Ibstarm som behöver tömning. Och kanske lite fniss. 

Kommentarer (2)
Spamfilter
Skriv siffran 1 med bokstäver?
Du är bara så jävla bra. !!!!
Linn06.09.16 kl. 19:15
Åhh tack Linn! Du med!!
Amanda15.10.16 kl. 20:53

 

Amanda, 25, smygkonstnär

Senaste kommentarer